Diagnosen komjölksproteinallergi ställs genom att man börjar med att ta en anamnes.
• Familjehistorik/personlig historik med atopi
• Barnets matning (modersmjölksersättning, bröstmjölk, blandat?)
• Symptom/tecken på komjölksproteinallergi
• Uppgifter om tidigare behandling och behandlingsutfall
• Uppgifter om försök med kostomläggningar och resultat av dessa
Vid diagnosticering kan man ofta dela in barnen i fyra huvudgrupper beroende på symptom, symptomens svårighetsgrad och hur snabbt de debuterar.
Förekommer hos barn som fått modersmjölksersättning, uteslutande ammats eller fått en blandning av dess
Ett eller flera av följande symptom:
Gastrointestinala symptom: Kolik, Reflux (GERD), vägran eller motvilja mot att äta, lös eller frekvent avföring, perianal rodnad, förstoppning, bukobehag, blod och/eller slem i avföringen hos ett i övrigt friskt barn
Hudsymptom: Klåda, erytem, signifikant atopiskt eksem
Andningsvägarna: "Katarrsymptom" (oftast i kombination med andra symptom)
Förekommer hos barn som har fått modersmjölksersättning, uteslutande ammats eller fått en blandning
Svåra och ihållande symptom, ett eller flera av följande:
Gastro intestinala symptom: Diarré, kräkningar, buksmärta, vägran eller motvilja mot att äta, signifikanta mängder blod och/eller slem i avföringen, oregelbundna eller smärtsamma avföringar, +/- dålig tillväxt
Hudsymptom: Svårt atopiskt eksem +/- dålig tillväxt
Förekommer mest hos barn som har fått modersmjölksersättning eller när man börjar med blandad matning
Ett eller flera av följande symptom:
Hudsymptom: Akut klåda, erytem, urtikaria, angioödem, akut uppflammande atopiskt eksem
Gastrointestinala symptom: Kräkningar, diarré, buksmärta, kolik
Andningsvägarna: Akut rinit och/eller konjunktivit
Omedelbar reaktion med svåra andningssymptom och/eller kardiovaskulära tecken och symptom. Visar sällan svåra magtarmsymptom.
Dessa barn kräver akutvård
Diagram från DuPont 2012, sid 11.
Akuta symptom kommer vanligen inom minuter efter intaget
Fördröjda symptom kommer vanligen 2–72 timmar efter intaget 1
OBS! I klinisk praxis går det inte alltid att dra skarpa gränser mellan grupperna eftersom vissa barn har blandade IgE- och icke-IgE-medierade symptom.
Testning för icke-IgE-medierad komjölksproteinallergi 1
• Eftersom det inte finns några validerade tester för icke-IgE-medierad komjölksproteinallergi ställs diagnosen normalt genom planerad eliminering av komjölk och livsmedel som innehåller komjölk
• Detta följs vanligen av att man återinför komjölksprotein - oral födoämnesprovokation* för att bekräfta diagnosen
*provokationen ska ske under medicinsk övervakning
Testning för IgE-medierad komjölksproteinallergi 1
• Hud-pricktest (SPT) eller specifika test av IgE i blodserum rekommenderas†
• Ett positivt hud-pricktest i kombination med en sjukdomshistoria med en tydlig reaktion räcker vanligen för att bekräfta diagnosen
• Om en födoämnesprovokation behövs för att ställa diagnos ska den ske under överinseende av läkare
†Tolkning av testresultaten kräver stor erfarenhet och bör endast göras av en person som har den erfarenheten
Barn som får modersmjölksersättning 1
Vid eliminationskost till ett spädbarn så används en höggradigt hydrolyserad specialnäring (eHF) eller en aminosyrabaserad specialnäring (AAF) istället för barnets vanliga komjölksbaserade ersättning.
Om barnet har komjölksproteinallergi försvinner symptomen vanligen inom 2-4 veckor 2
Barn som ammas 1
Ammande mödrar ska själva hålla en strikt komjölksfri kost och bör då ta kalktillskott..
Om barnet har komjölksproteinallergi försvinner symptomen vanligen inom 2-4 veckor 2
1. Venter 2013
2. Vandenplas 2007
Informationen på denna sida är avsedd för vårdpersonal och innehåller information om livsmedel för speciella medicinska ändamål.
Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.